Kognitiv beteendeterapi är en samling terapier som bygger på empirisk forkning inom inlärningsteori, kognitiv psykologi samt socialpsykologi. Man lägger stor betoning på att empiriskt utvärdera metoderna i vetenskapliga studier. Den metod inom KBT som har bäst forskningsstöd och som det idag läggs störst betoning på är exponering, alltså att utsätta sig för stimuli som väcker obehag och därför leder till att man undviker situationer som väcker obehag. Genom att utsätta sig för det man tycker är obehagligt så får man möjlighet att korrigera felaktiga föreställningar och lär in nya minnesstrukturer som dämpar rädsloresponsen. Vad man behöver exponera för är individuellt och bestäms genom den beteendeanalys som görs i början av behandlingen. Andra exempel på metoder som ofta används inom KBT är psykoedukation, kognitiva tekniker, avslappning och medveten närvaro.
KBT är effektivt framförallt vid ångestsyndrom som tex paniksyndrom, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, och fobier.
Jag använder ofta en transdiagnostisk behandlingsmanual som heter Unified Protocol for emotional disorders (UP). Fördelen med UP är att det flexibla och öppna upplägget kombinerar manualiserad behandling och den tydliga struktur som det ger med en möjlighet att individanpassa behandlingen.